Hur snabbt omsätts insikter till handling?
Frågan om hur snabbt insikter omsätts till handling är kärnan i experimentering. Vi kan fatta beslut baserat på åsikter, fokusgrupper, undersökningar och de bästa avsikterna. Men experimentering ger mer korrekta och snabbare resultat än något annat alternativ.
Beslut om implementeringar tas ofta för tidigt. Vi kör på magkänsla och god stämning och beslutar om ett förlopp för att hålla upplevelsen av fart framåt. Det är osannolikt att trovärdiga data om sådana beslut prioriteras i efterhand. Det är teman som ofta tas upp på erfarenhetsmöten långt efter att förändringen har genomförts. Kanske syns det i trafiktal och användningsmönster. Kanske syns det direkt i omsättningen. Kanske märks det på medarbetarna att det är en dålig lösning. Den första typiska reaktionen brukar vara att lägga mer tid, mer resurser och mer pengar på att lösa ”barnsjukdomar”.
Är det värdefullt?
I detta efterspel med planering mot nästa fas så är det fortfarande ingen som vet om förändringen faktiskt kommer att ha tillräckligt värde för lönsamhet – någonsin. Ett år efter projektstart så finns det kanske ännu ingen som kan leverera data för att dokumentera och visualisera förändringens nuvarande eller kommande realistiska värde. Visst är det konstigt? Och konstigast av allt är att det tyvärr är vardagen hos alltför många.
Det är få initiativ som verkligen skapar ett märkbart värde för företagen. Marknadskampanjer, produktutveckling eller utveckling och leverans av tjänster och lösningar – vi förstår ofta väldigt sent vilka de unika, goda idéerna är. Kanske så sent att konkurrenterna redan har kopierat och förbättrat dem. Kanske låter vi dåliga idéer leva alldeles för länge innan någon vågar säga ”stopp”.
Hur experimenterar man?
Experimentering är en vetenskaplig metod som handlar om att fastställa eventuell korrekthet och potentiella risker så tidigt som möjligt. Vacciner är den självklara jämförelsen. Vi skulle aldrig kunna tänka oss att godkänna vacciner baserat på enkäter. Eller en fokusgrupp. Vacciner testas med en eller flera varianter mot kontrollgrupper varefter vi försöker mäta en effekt. Om experimentet är förnuftigt konstruerat så är det effekter vi med rimlig sannolikhet tror gäller i takt med att vi ökar distributionen ut till alla.
Vacciner är också en intressant utgångspunkt. För med digitala tjänster kan experiment genomföras i ett mycket högre tempo. Experiment tar normalt några få veckor från början till slut. Vi kan utföra experiment med tydliga förändringar i varianterna för att upptäcka rätt riktning för vidare utveckling. Och kanske också sänka tröskeln för felmarginaler för att ytterligare minska tiden ett experiment tar. Experiment ger en mycket större insikt än ett enkelt ”ja”/”nej” samtidigt som balanserade beslut baserade på många mätbara effekter ökar tryggheten. Experiment på maximal hastighet kan genomföras under några dagar, och många genomförda experiment kommer sammantaget alltid att ge ett bättre slutresultat med mycket mer inlärning och insikter än få större experiment. Därför är det ingen motsägelse att många experiment faktiskt ger mest fart.
Testa!
Hur stora testgrupper behövs egentligen för varje variation? Kolla in vår kalkylator och se hur du kan öka farten på experimenten genom tydliga variationer:
